onsdag 29 april 2009
Vävmagasinet
Ripsmatta
Är det någon som inte bor allt för långt bort och
tisdag 28 april 2009
Lite av varje
söndag 26 april 2009
Lite av varje
stack upp ur isen.
Då tog vi vägen runt sjön och jag passade på
att ta ett par foton från andra sidan.
Så här se vårt torp ut från västsidan.
Oftast blir det kort från vår sida av sjön.
Som ni ser ligger isen kvar, men den är
landlös nu, så snart!!!
Jag hoppas att alla har haft en skön helg.
lördag 25 april 2009
En tom vävstol igen
Då har det varit gla´hål och nerklipp av en panelgardin till. Denna gången är den vit och ljus gulgrön. Färgerna framgår tyvärr inte på bilden. Som sagt var så är det svårt att fota textilier.
Idag har det varit underbart väder här. Solen har lyst från en klarblå himmel hela dagen och termometern har klättrat upp mot 30 grader i solen. Tyvärr kan jag inte vara i solen, eftersom jag får soleksem då. Istället har jag tillbringat dagen i vävstugan och dels vävt ner den här gardinen och så har jag vävt på den jättesnygga turkos/vita ripslöparen.
Jag vet inte om ni kan se att isen fortfarande ligger på sjön i bakgrunden på bilden. Och så finns det lite snö på andra sidan sjön också, där solen inte kommer åt.
Nu ska jag kolla runt lite hos er andra och se vad ni haft för er idag. Ha en fortsatt trevlig och skön helg.
Birgitta
torsdag 23 april 2009
Nu är det turkos i väven
onsdag 22 april 2009
Blå blomster
Allra först vill jag visa mina fina blå blommor som jag plante-rade i kruka på trappan utanför min vävstuga förra sommaren. Det får nog bli något liknande i år igen.
Dessa söta skogs-violer växer på vår naturtomt till trädgård. Och nu är det bara ca 1 månad till de ska blomma igen. Tiden går alldeles för fort på våren.
måndag 20 april 2009
Ny vecka
söndag 19 april 2009
Utställning
lördag 18 april 2009
Lördagsafton
Just nu är det inte alls så. Utan jag behöver fylla på lagret en del.
Så nu får det bli lite nya mönster och färger.
Jag har solvat den vit/turkosa löparen idag.
Nu när våren har kommit känns det lite svårare att vara i vävstugan. Det blir väldigt varmt där när solen skiner.
Ha en fortsatt skön helg nu.
Birgitta
fredag 17 april 2009
Varpning
Nu ville jag inte ha en tom vävstol längre och därför varpade jag en ripslöpare i vitt och turkos (inte lila!!!!). Jag har inte kunnat bestämma mej för vilken färg det skulle bli, men idag kände jag för turkos och då fick det bli det. Jag har även hunnit dra på den och räkna in varpen i grupper. Den ska solvas på 10 skaft och ha 10 trampor.
Som du kanske ser på bilden har min varpa skäl både uppe och nere. Jag varpar halva bredden och dubbel längd och får på så vis två varpflätor att hänga tyngderna i när jag drar på varpen.
I andra vävstolen har jag bara lite kvar på gardinen och där ska det bli papperslöpare sedan.
Här har vi haft härligt väder med sol och värme idag. Nu riktigt ser man hur det grönskar.
torsdag 16 april 2009
Trasmatta
onsdag 15 april 2009
RIPSMATTOR
tisdag 14 april 2009
Fay It Forward
Karlstadstur
måndag 13 april 2009
Ripsmattor
De flesta har hittat nya hem, så jag har bara en av dem kvar och jag hoppas att även den ska hitta hem snart.
Lite av varje
söndag 12 april 2009
Påskdagens kväll
Påskdagen
lördag 11 april 2009
Här bor jag
fredag 10 april 2009
Trasmatta
Gardinväv
onsdag 8 april 2009
Panelgardiner
tisdag 7 april 2009
Ripsmatta
Hej!
Den här mattan ska fållas nu och sedan kommer den att fara iväg till sitt nya hem i Karlstad någon gång i påskhelgen.
Det är lite svårt att fota mattor så de ser snygga ut.
Det är dags att ta i tu med den vit/gröna panelgardinen nu.
Egentligen har man mer lust att vara ute när det är fint vårväder, men i morron lovar de regn här. Då känns det bra att vara i vävstugan.
Birgitta
söndag 5 april 2009
Tomt i vävstolen
fredag 3 april 2009
Gla´hål
torsdag 2 april 2009
Ripsmattor
Idag har vi haft underbart väder. Solen har värmt upp luften och snön packar ihop sej. Hoppas det fina vädret fortsätter.
Birgitta
onsdag 1 april 2009
Utsikten
Fjällkorna syns lite grand i backen.
Birgitta
Den vackraste vävsagan
"Det var en gång en munk, som gav sig ut på vandring på en rosengång. Dagen till ära vara han skrudad i sitt bästa munkabälte. Men det bar sig inte bättre än att han trampade i ett krabbasnår. Som han inte själv kunde komma loss, började han rya och skrika så han fick frossa. Då kom en gammal nocka och skälade på honom med sina stora gåsögon. Det ena ögonbrynet höjdes medan det andra stod kvar i mellanläge. Hon såg att munken behövde vatten och gick därför till den klara källan i den djupa skogen, där hon opphämta vatten med en sked i ett gagnefkrus. Trodde hon, men HV. Det var ett hålkrus, som drällde som ett såll.
När munken såg nockan komma med vattnet spolande ur hålkruset, utbrast han: "Det var det damaste jag sett". Så upprörd var han, att han inte såg en fågel, som satt i livsträdet och slog en munter dräll. Men nockan bara nicka och lovade att bädda åt honom på ett rölakan med ett 3/4 blekt nopptäcke.
Då kom en ryttare i dragrustning språngande på sin häst i kontramarsch med solvögat på skaft emedan han ville ha bra skäl att träffa nockan. I fjärran skymtade en stadkant. Vinden sjöng i trädtopparna och vid vägkanten stodo blommorna i bunt och vred sig för vindan. Han gjorde stark effekt på henne och hennes stora gåsögon vindade, ty hon höll på att få halvslag när hon såg hans ben, som var ludna som ett Merinofår. Hon svepte spinnrocken tätare omkring sig och blev vred. Hon hasplade ur sig en härva av skälsord, bl.a. sade hon; "Å, dra på trissor" och darrade som ett ryckverk. Men han tröstade henne och lovade att föra henne till sitt myggtjäll, som i grund och botten var ett fäste.
I samma slag anlände en löpare i sjusprång med en rapport som löd: "Sir Bedford-Cord, fienden gjorde idag inslag i staden Brighton-honey-comb. Våra egna trupper ryckte fram med skarp anslutning." Då halvbleknade ryttaren, slog sig för bröstbommen och spångade iväg.
Då han var på varplängds avstånd gjorde han en motsatsrörelse, men för sent, ty med en omknytning i ett trampsnöre tänkte nockan taga sig av daga och hade redan beställt svepning av assistenten. Då kom munken lodande och sade: "Dyra nocka, jag vill vara dig ett sidostöd om du lovar att gå i cellullbat i klostret Wednesdale i grannskapet Shropshire." Hon kände sig varken tvinnad eller otvinnad. Med 1/4 blekt leende gav hon sitt samtycke.
Som färdmat packade munken ner ett par kartonger pålstek om fem engelska skålpund vardera. Därovanpå lade han en härva makaroner indelad i sju pasmor och en brunt inlagd konstsill samt lite våfflor och grantäpplen. Till resovin packade han ner splendovin och cottovin och de drogo sina färde till ett bättre liv. Man skymtade redan Gloriagarnet kring han hjässa.
Underliga äro ödets vävar."
Läs den här sagan högt för era vävande vänner och jag garanterar er en munter samvaro.
Birgitta